Ett stilla hav – Ett tyst skrik
Ett stilla hav
Ett tyst skrik
Ett hav är aldrig stilla
Ett skrik är aldrig tyst
Med en installation bestående av screentryck, vävar, broderi och rep vill jag skapa en känsla av att vara i eller under något. Ett hav eller en dröm. Fascinationen och kärleken till havet går långt tillbaka men där ligger även en ångest och skaver. Ett tyst skrik. Jag tillverkar rep av gamla sönderrivna lakan. Som upplösta drömmar att förankra sig i. Drömmen om havet är något vackert som skaver men havet liksom drömmen är något omslutande.
I havet finns allt
I reflektionen finns himlen
Såväl som bottenlöst djup
Inom dig
Under ytan
Svävar, flyter fram
Bland ålgräs, tång och stjärnor
Böljande
Spökgarn på botten
Som en ångest som försöker dra allt
Ner
Ner i djupet
Tankar som spökar
Går att lösa upp
Spökgarn trålar efter mer
Jag har under mitt examensarbete fördjupat min förståelse för skadan spökgarn gör och hur bristen på ålgräsängar påverkar. Jag balanserar mellan fascinationen över havet och en sorgsenhet över människans negativa inverkan på havsmiljön. I mitt arbete har jag utgått från foton jag tagit under havsytan. Jag använder mig av samma kombination av foton i trycket och i väven som även återkommer i broderiet. Vem vill inte skrika under ytan? Under ytan blir ljudet blir dämpat och förvandlat till luftbubblor. Ibland är allt mer synligt och tydligt, ibland blir det mer diffust. Jag kan inte återplantera de saknade ålgräsängarna istället broderar jag en att vila i.
Material: Lakan, örngott, lingarn, bomullstråd, broderigarn, växtfärg, stålrör, armeringsnät.
instagram.com/angiestrandberg
